något krystat att tala omen utväxling av viljeförklaringar. Det här är en typsituation för hur avtal ingås genomkonkludent handlande. Det är genom köparens handling, att mata in mynt i varuautomaten,som avtalsrelationen mellan den som utbjudit varan och köparen anses uppstått. Det är mångaav vardagslivets rutinmässiga avtalshandlande som sker på dylikt vis och det är av praktiska29Adlercreutz m.fl, Avtalsrätt I, s. 2526.Ramberg, J Ramberg, C, Allmän Avtalsrätt, s. 84.31SOU 1996:40 Elektronisk dokumenthantering, s. 119.3016skäl som avtalsrelationen anses uppstå. 32 Det rör sig alltså om situationer då avtalsparteragerar som om ett avtal föreligger, trots att det formellt sett inte är fallet.33 Ramberg Ramberg menar att det problematiska inte är om avtal slutits genom konkludent handlandeeftersom det ofta är klart att avtal föreligger. Det är i stället avtalsinnehållet som är det svåraatt fastställa.34 Ett exempel härpå är NJA 1981 s. 323 som rörde frågan om ett avtal ansågsingånget då en person uppställt sin bil på en avgiftsbelagd parkeringsplats. I falletkonstaterade Högsta Domstolen (HD) att för att ett konkludent avtal ska ingåtts på dylikt vismåste de anslagna avtalsvillkoren varit utformade på ett så pass tydligt sätt att de inte rimligenkan missförståtts. Då personen uppställt sitt fordon för temporär avlastning ochparkeringsskylten inte tydligt klargjorde vad som gällde för den situationen ansågs inte ettavtal ingånget i fallet.Vid konkludent handlande är det en person som aktivt handlar för att ett avtal ska ingås.Det finns även fall då passivitet kan föranleda avtalsslut. Som utgångspunkt bör nämnas attren passivitet hos en anbudsgivare aldrig kan föranleda avtal, men sammantaget med andraomständigheter kan passiviteten dock få betydelse för frågan om avtal ingåtts.35 4 2 st AvtLger uttryck för avtalslagens passivitetsgrundsats som kan föranleda avtalsb

så anbudstagaren enligt 9 AvtL reklamera mot anbudet omdenne inte vill ingå avtalet. Vidare ska några subjektiva rekvisit också uppfyllas men dessabortses från i detta fall. I det fallet anbudstagaren vill ingå avtal är situationen utan problem. Idet andra fallet som anbudstagaren trots sin uppfordran inte vill ingå avtalet behöver dennealltså inte att ingå det smarta kontraktet. I detta hänseende förefaller avtalsinstrumentet somfördelaktigt eftersom att det fordrar en aktiv handling i form av digital signering för att detsmarta kontraktet ska kunna ingås. Det bör alltså vara otvetydigt för anbudsgivaren huruvida47motparten avser att ingå ett avtal. För att undvika tidigare problem som en försenad acceptkan medföra bör anbudsgivaren i detta fall också uppställa en acceptfrist.5.3 Smarta kontrakt genom konludent handlandeSom utgångspunkt kan nämnas att konkludent ingångna avtal godtagits av rättspraxis, vilketockså det tidigare nämnda NJA 1981 s. 323 utgör ett exempel på. Om det första exempelfalletmodifieras på så sätt att företag A inte hade någon specifik mottagare i åtanke och vem somhelst med tillgång till blockkedjan kunde ingå det, borde situationen kunna efterliknas vid envaruautomat. Företag A erbjuder en vara i form av en optimeringstjänst under vissa villkor.Det står sedan vem som helst fritt att förvärva tjänsten under dessa villkor. Det smartakontraktet är i fallet själva varuautomaten som genom sin mekanism släpper tjänsten mot rättköpelikvid. Redan genom denna liknelse, kan det konstateras att anbud-accept-modellenbrister eftersom ett köp i en varuautomat utgör en typsituation på ett avtal ingånget genomkonkludent handlande.För smarta kontrakt som ingåtts genom konkludent handlande borde det vara relativt enkeltatt fastställa att ett avtal kommit till stånd. På liknande sätt som i en varuautomat godtar denkonkludent handlande parten att ett avtal kommer ingås genom

vara i form av en optimeringstjänst under vissa villkor.Det står sedan vem som helst fritt att förvärva tjänsten under dessa villkor. Det smartakontraktet är i fallet själva varuautomaten som genom sin mekanism släpper tjänsten mot rättköpelikvid. Redan genom denna liknelse, kan det konstateras att anbud-accept-modellenbrister eftersom ett köp i en varuautomat utgör en typsituation på ett avtal ingånget genomkonkludent handlande.För smarta kontrakt som ingåtts genom konkludent handlande borde det vara relativt enkeltatt fastställa att ett avtal kommit till stånd. På liknande sätt som i en varuautomat godtar denkonkludent handlande parten att ett avtal kommer ingås genom att starta varuautomatensköpemekanism. Den problematiska biten är dock såsom Ramberg och Ramberg uttryckt sig,dvs. vilka svårigheter som är förenade med att fastställa avtalsinnehållet i ett smart kontraktsom ingåtts konkludent. 141 Som ett belysande exempel kan återigen NJA 1981 s. 323tillgripas. I fallet underkände HD att ett avtal ingåtts eftersom att parkeringsskylten intetillräckligt tydligt angivit vilka villkor som skulle gällt för det. Med andra ord hade det varitförknippat med betydande svårigheter att försöka fastställa avtalsinnehållet avseende detuppställda fordonet. Min ståndpunkt här är att rättsordningen undgår denna problematikeftersom att smarta kontrakt i dagsläget består av if-satser samt fordrar ett otvetydigt innehållför att kunna verkställas. Dessa innebär sammantagna också att det blir tydligt för enutomstående att tolka vad avtalsparterna eftersträvat. Exempelvis ska part C leverera Y underförutsättningen att X infriats. På så sätt är det genom relativt enkla tolkningsoperationer somavtalsinnehållet i ett smart kontrakt kan fastställas. För frågan hur utfyllning av ett smartkontrakt ska ske lämnas i denna uppsats obesvarad. Det ska dock konstateras atttolkningsproblematik kommer uppstå i takt m

Coding the Fine Print, 2016.OECD, The Blockchain Primer, 2018.PermÃus, A, Lindberg, D Munukka, J, IT-avtal, Jure 2013.Ramberg, C, Avtalslagen 90 Ã¥r, Flodgren, B (red.), Norstedts Juridik 2005.Ramberg, J Ramberg, C, Allmän Avtalsrätt, 10u, Norstedts Juridik 2016.Savelyev, A, Contract law 2.0, Information Communications Technology Law, 2017, vol.26, nummer 2, s. 116134.Segendorf, B, Vad är bitcoin, Penning och valutapolitik 2014:2.Sjöberg, C, Nordbeck, P, NordÃn, A Westman, D, Rättsinformatik, 1u, Studentlitteratur AB2011.Smart Contracts Alliance, Smart Contracts: Is the law ready, 2018.Strömholm, S, Rätt, rättskällor och rättstillämpning : En lärobok i allmän rättslära, 5u,Norstedts Juridik 1996.TornÃus, M, EDI-avtal ett kommersiellt kommunikationsavtal för utväxling av elektroniskaaffärsmeddelanden, IRI-rapport 2001:1, Jure.Welinder, C, NÃ¥got om motivens betydelse för lagtolkning, SvJT 1953 s. 7889.RättsfallNJA 1978 s. 432.NJA 1981 s. 323NJA 1997 s. 93NJA 1999 s. 629NJA 2011 s. 60089InternetkällorLagkommentarerMunukka, J, Avtalslagen (12 december 2019) kommentaren till 32 1 st., Juno.https://juno.nj.se.Nerep, E, Adestam, J Samuelsson, P (12 december 2019) Aktiebolagslagen kommentarentill 1 kap. 13 , Juno. https://juno.nj.se.Grönfors, K Dotevall, R, Markandsföringslagen, kommentaren till 15 , Zeteo.https://zeteo.nj.se.Ãvriga källorAccord Project, About. https://www.accordproject.org/about (hämtad 8 oktober 2019)Accord Project, Modellklausul. https://templates.accordproject.org/one-timepayment0.11.0.html (hämtar 8 oktober 2019)Mendelowitz, A Brammertz, W, Smart Contracts Were Around LongBefore Cryptocurrency, 17/11 2016, Am. Banker.https://www.americanbanker.com/opinion/smart-contracts-were-around-long-beforecryptocurrency (Hämtad 18 oktober 2019)Artificial Lawyer, What Linux Foundations Inclusion of The Accord Project Means, 7/62019. https://www.artificiallawyer.com/2019/0

ärvarken nytt eller unikt för försäkringsavtalstolkning att hämta ledning för tolkningen i lageller förarbeten.70Vidare kan man fråga sig vad som avses med den sistnämnda tolkningsfaktorn gängsepraxis. Det skulle kunna vara allmän praxis från HD som avses eftersom gängse enligtallmänt språkbruk betyder allmän. Utifrån det försäkringsrättsliga sammanhanget är detdock mer troligt att det är praxis på försäkringsrättens område som avses.71 I så fall skulledet kunna röra sig om branschpraxis, såsom den kommer till uttryck i yttranden av65I NJA 2012 s. 3 p. 8 beaktade HD att ett undantag för arbetsskador förekommer i åtskilligastandardavtal om företagsförsäkring.66 Traditioner och praxis är, åtminstone enligt allmänt språkbruk, synonymer.67 Det säger sig självt att man måste beakta ordalydelsen när man tolkar en avtalstext.68 Se t.ex. NJA 1921 s. 511 och NJA 1945 s. 504.69 Jfr NJA 2015 s. 1040 p. 20.70 Se t.ex. NJA 1981 s. 323; Samuelsson, Tolkningslärans gåta, s. 183 ff. och Lehrberg a.a. s. 211 ff.71 I doktrinen har det också antagits att det är praxis inom försäkringsområdet som avses, se t.ex.Lindell-Frantz a.a. s. 430 och J. Ramberg C. Ramberg a.a. s. 186 n. 20.14försäkringsföretagens branschorganisation Svensk Försäkring.72 Som nämnts ovan är detinte ovanligt att branschpraxis även beaktas inom ramen för tolkningen av andraavtalstyper.73 Det kan emellertid inte uteslutas att gängse praxis avser tidigare avgörandenfrån HD. Så skulle kunna vara fallet om det finns anledning att beakta ettförsäkringsvillkors anslutning till lagens, eller snarare en specifik paragrafs, uttryckssättoch det finns ett avgörande från HD som rör innebörden av just den paragrafen.74Efter att ha exemplifierat tänkbara tolkningsfaktorer anger HD att man också får prövavad som sakligt sett är en rimlig och förnuftig reglering. Det kan uppfattas på olika sätt.Det skulle kunna uppf

lstolkning pÃ¥ europeiska. Del II: Reglerna, SvJT 2012 s. 9861012(Cit. Avtalstolkning pÃ¥ europeiska).Samuelsson, J., NÃ¥got om tolkning av försäkringsvillkor, SvJT 2014 s. 695720.Schmidt, F., En culparegel vid avtalstolkning, SvJT 1960 s. 420429.Sunnqvist, M., Mord, prejudikattolkning och lagtolkning, SvJT 2016 s. 541553.Svensson, E-M., De lege interpretata om behovet av metodologisk reflektion, JuridiskPublikation 2014 s. 211226 (Cit. De lege interpretata).67Wallin, M. och Pärssinen, M., Högsta domstolen om tolkning av standardvillkor ientreprenadavtal, SvJT 2013 s. 815818.Willborg, I., Högsta domstolens tolkning av entreprenadavtal, JT 2016/17 s. 864877.RättsfallsförteckningNJA 1921 s. 511NJA 2006 s. 53NJA 1945 s. 107NJA 2007 s. 17NJA 1945 s. 504NJA 2007 s. 35NJA 1949 s. 664NJA 2009 s. 500NJA 1950 s. 86NJA 2009 s. 672NJA 1952 s. 184NJA 2009 s. 877NJA 1974 s. 526NJA 2012 s. 3NJA 1974 s. 706NJA 2012 s. 535NJA 1981 s. 323NJA 2012 s. 597NJA 1983 s. 808NJA 2012 s. 1095NJA 1987 s. 553NJA 2013 s. 253NJA 1990 s. 24NJA 2013 s. 271NJA 1991 s. 319NJA 2013 s. 1174NJA 1992 s. 403NJA 2013 s. s. 1190NJA 1992 s. 439NJA 2014 s. 960NJA 1994 s. 204NJA 2015 s. 3NJA 1996 s. 400NJA 2015 s. 110NJA 1997 s. 86NJA 2015 s. 741NJA 1998 s. 3NJA 2015 s. 862NJA 1998 s. 364NJA 2015 s. 1040NJA 1998 s. 448NJA 2016 s. 689NJA 1999 s. 35NJA 2017 s. 237NJA 2001 s. 750NJA 2018 s. 171NJA 2004 s. 363NJA 2018 s. 653NJA 2004 s. 534NJA 2018 s. 83468NJA 2019 s. 171NJA 2020 s. 1025NJA 2019 s. 195Högsta domstolens dom meddelad denNJA 2019 s. 638 III30 juli 2021 i mÃ¥l nr T 4071-20Högsta domstolens dom meddelad denNJA 2020 s. 6813 december 2021 i mÃ¥l nr T 4457-20Ãvriga källorAndersson, H., Konkretiserande materiell tolkningsmetod avseende försäkringsvillkor,Bisnode InfoTorg, Analys, publicerad 7 februari 2019.Borgström, P., RättegÃ¥ngsbalken (194